Snoddas.

Varför krånglar vi till livet för oss själva hela tiden? Känner mig lite som en påse gummisnoddar som är vridna åt alla möjliga håll, eller som den gången då jag va ungefär 12 år och var på badhuset och badade med mina kompisar. Tydligen så hade klorpumpen gått sönder och det fullkomligt sprutade ut klor i bassängen, våra ögon var röda i två veckor efter det men det värsta av allt.. Mitt hår. Mitt långa blonda hår blev för det första alldeles grönt ( trots att blond va min naturliga hårfärg ) men det värsta var att håret liksom smälte ihop. Det var inte längre hårstrån utan de hade bak på huvudet smält ihop till en stor grön klump.. Klipp klipp.

Men påtal om snoddar, när jag va liten så samlade jag även på gummisnoddar, samlade på dom och satte alla runt runt varandra tills det blev som en står snoddboll. Det var kul. På den tiden var det även väldigt inne att fingervirka på fritids efter skolan, alla gjorde det, även killarna. Den som hade virkat ihop och virat till den allra största bollen vann. Det var så mycket lättare när man va liten.. "Simons boll är störst, va duktig han är, honom ska jag bli kär i" .. Tog det slut så hittade man någon annan att bli kär i som hade nått speciellt, t.ex att killen var bäst på att spela king och sen var det inga ledsna miner eller mer med det.

Numera funkar det tragiskt nog nästan likadant på det flesta hålla, tjejer är av nån anledning fortfarande ute efter stora bollar..... Kunde inte låta bli, haha. Näe men skämt åtsido, ibland vill jag bara få vara liten igen och virka på mina garnbollar. Satans snygga var dom iallafall.



Äntligen helg.. ska bort över helgen och ser fram emot att få va borta en stund.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0